Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

SammanfattningI vÄr uppsats studerar vi genom kvalitativa djupintervjuer fyra grundskolelÀrares uppfattningar om bedömning av lÀrande. Genom en fokusgruppintervju har vi ocksÄ studerat tre elevers uppfattningar om bedömning i Är nio. Vi vill undersöka vilka specifika faktorer som kan pÄverka och spela in i lÀrarens bedömning. Detta för att Skolverket (2011) i en tabell visar att 1075 elever lÀmnar grundskolan utan ett slutbetyg, trots att Lpo 94 föresprÄkar den formativa bedömningsprocessen för att fler elever ska nÄ kunskapsmÄlen i större utstrÀckning. Tidigare forskning framhÀver att bedömning Àr en stÀndig nÀrvarande del i undervisningen. MÄnga lÀrare upplever bedömningen som en av de svÄraste uppgifterna i lÀraryrket (Norgren 2008).

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

Syfte: Skolan och provet har lÀnge prÀglats av en summativ diskurs och i dagslÀget ökar anvÀndningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare Äldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bÀttre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhÄllningssÀtt. Syftet med denna studie, som utförts pÄ en grupp gymnasieelever i Àmnet historia, var dÀrför att undersöka om elevers förstÄelse för formativ bedömning kan öka genom att anvÀnda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjÀlplig vid lÀrares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus lÀggs pÄ tidigare forskning om lÀrares försök att utveckla ett formativt förhÄllningssÀtt i sin egen praktik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och dÀrefter systematisera de problem som eleverna kan tÀnkas ha för bÀttre mÄluppfyllelse och dÀrefter komma med förslag pÄ formativa strategier eleverna kan anvÀnda sig av för ökad mÄluppfyllelse. KÀllmaterialet bestÄr av 103 inlÀmningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrÄn principerna för aktionsforskning. InlÀmningsuppgifterna har analyserats utifrÄn en teknik som innebÀr att man jÀmför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver anvÀnda för att komma till en bÀttre, eller annan, lösning. Det som har undersökts Àr hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, kÀllhantering och fusk pÄverkat resultatet av inlÀmningsuppgiften. DÀrefter ges exempel pÄ olika formativa strategier för att hjÀlpa eleverna att nÄ bÀttre resultat.  Slutsatsen Àr att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som pÄverkar resultatet utan Àven om de verktyg som krÀvs för att Ästadkomma ett bÀttre kvalitativt resultat. .

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.